Villstadortens Myntklubbs Valspråk

Varje mynt har en historia värd att bevaras.

Bevara det som redan finns och som vi kan hålla kvar vid åt oss själva och åt kommande generationer. I mynt finns historier, platser och personer värda att bevaras.
Vår historia

Vår historia började 1970

Hösten 1970 samlades några myntintresserade på Bernys Kafé i Smålandsstenar. Där och då föddes Villstadortens Myntklubb.

Intresset för numismatik var stort under 1970-talet och klubben fick snabbt många medlemmar. Klubben har idag runt 70 medlemmar från hela landet. Vi har möte med auktion andra måndagen i månaden under september till april.

TJÄNSTER

Värdering & Auktion

Vi värderar mynt, sedlar, medaljer och polletter, dock köper klubben inte in något. Om man vill kan man efter värdering lämna in hela eller delar av sitt värderade material till våra auktioner. Mynt utan samlarvärde förmedlas till bättre betalande uppköpare så du som medlem/gäst får ut det mesta av ditt inlämnade material.

Villstadortens Myntklubb

Bli medlem

Medlemsavgiften är 100 kr per år. Då ingår nyhetsbrev med mötesinfo mm via e-post.

Kontakta oss!

Villstadortens Myntklubb

Värdera

Lämna in dina mynt, sedlar, medaljer och/eller polletter för kostnadsfri värdering.

Kontakta oss!

Villstadortens Myntklubb

Auktionera

Lämna in dina mynt, sedlar, medaljer och/eller polletter för försäljning i våra auktioner.

Kontakta oss!

Villstadortens Myntklubb

Besök

Du är mycket välkommen att hälsa på oss. Vi håller våra möten i Tre Björkar Fållinge i Smålandsstenar.

Se karta!

PODD & MYNT

MYNTSNACK

Medlemmar med myntintresse och podd.

PODDARNA

Fredrik Klys och Göran Bodström. Upphovsmakarna bakom podden Myntsnack som vi varmt rekommenderar. Du kan lyssna på podden direkt på webbsidan, bara tryck på play nedan.

PODDEN

En podcast om mynt, sedlar och medaljer. Det som berör numismatikens fantastiska värld. Allt från historia till små detaljer. Du kan lyssna på podden direkt på webbsidan, bara tryck på play nedan.

SVERIGES GAMLA MYNTSYSTEM

När man stöter på gamla dokument med myntangivelser kan det bli lite klurigt att reda i. Nedan information är tänkt som en fingervisning och försök till att reda ut begreppen. Vi tar tacksamt emot åsikter, justeringar och fakta.

Vårt tidiga myntsystem var baserad på viktsystemet. Mynt började präglas, eller slås som det också kallas, i Sverige på 1000-talet. År 995 startade en reguljär statlig prägling av mynt under Olof Skötkonung. Denna prägling skedde troligast i Sigtuna och pågick fram till mitten av århundradet för att sedan ligga nere i nästan 100 år.

MARK

Enheten mark är gammal och har varit med från början av den inhemska valutahanteringen. Mark var också en viktenhet så därför finns benämningen mark penningar för myntenheten. Innan präglingen var mark enbart ett räknemynt. Ett räknemynt är ett symboliskt myntslag som bara finns som räkneenhet och användes som beteckning för ett visst värde (typ det engelska Guniea som motsvarade 21 shilling).

KOPPARMARKEN

Kopparmarken var ett räknemynt och ej ett präglat mynt.

PRÄGLAD MARK

Markmynt präglades mellan 1536 och 1755 (i silver ) och avskaffades senare i myntreformen 1776. Från 1660 kallades markmyntet för Carolin.

2 mark = 1 Carolin, varvid 2 Caroliner benämndes 1 Daler Carolin (eller Svensk Daler).

ÖRE

I början var även öre ett "räknemynt" men präglades sen mellan 1522 och 1776 för att efter det tillfälligt avskaffas. Öre återkom sen som myntenhet 1855. 

ÖRTUG

Örtug började präglas på 1360-talet.

1 örtug= 1/24 mark eller1/3 öre.

Räkningen var dock inte samma över hela Sverige men 1 mark var alltid = 8 öre = 24 örtugar.

PENNINGAR

Penningar har präglats från 1000-talet och fram till 1548 men fanns kvar som myntenhet fram till 1776 då det avskaffades helt. Penningar var ett silvermynt. I Svealand gick det 192 penningar på marken medan det i Götaland gick 384 st. I slutet av 1200-talet blev Svealandsräkningen med 192 penningar per mark gällande i hela Sverige. Tidigare var de högre myntvärdena enbart räknemynt, de fanns alltså inte som konkreta mynt.

DALERN

År 1534 introducerades ett nytt mynt, dalern. Dalern användes först bara vid utlandshandel. Namnet daler kan härledas till den tyska (Bömiska) valutan Thaler. Andra länder hade valuta liknande dalern med samma vikt och silvermängd. Myntet var därför internationellt gångbart.

I början motsvarade 1 daler 4 mark, dock ändrades detta i slutet av 1500-talet. Runt 1571 stod dalern i 8 mark och 1574 gick det 30 mark på dalern. Det är vad vi idag skulle ha kallat inflation!

År 1608 ändrades namnet till riksdaler (slagen daler). Senare introducerades även specie daler.

Det gamla namnet daler kom dock att leva kvar som benämningen på värdet av 4 mark. Den har dock inte präglats efter 1604 utan var därefter enbart ett räknemynt.

Från 1604 har 1 daler alltid varit = 4 mark och kallades även svensk daler.

1 daler = 4 mark = 32 öre.

Alla daler benämningarna kom att användas fram till 1871. Redan 1609 var riksdalern uppe i 6 mark = 1½ (svensk) daler.

Riksdalern (rdr) behöll sitt värde under hela tiden, dvs silvervikten var alltid 25,5 g. Kursen mellan riksdaler och de övriga myntsorterna växlade därför.

Före 1776 användes riksdalern huvudsakligen för utrikeshandeln och kom ej att cirkulera nämnvärt i vårt land.

Riksdalern präglades från 1608* och fram till 1871. Från 1777 var den vårt svenska huvudmynt och från 1830 benämndes myntet riksdaler för riksdaler specie.

*/ Det finns riksdaler utan årtal som tros vara präglade 1607. Men dessa betraktas som provmynt och präglades endast i 20 exemplar och lämnades direkt till Karl IX. Förutom att årtal saknas är dessa identiska med riksdalern präglad 1608.

Riksdaler specie anger att det rör sig om det präglade myntet riksdaler (i silver) och inte räknemynten eller sedlarna i riksdalervalör. Det är inte helt klarlagt hur tidigt benämningen specie uppkom, men den är belagd redan under första hälften av 1600-talet. Specie utsattes dock inte på mynten förrän 1830.

Specie översattes till finska med ordet kova som betyder 'hård'. Härifrån kommer antagligen vårt uttryck "kova" för just pengar (jmf storkovan).

Årtal och värdet av 1 riksdaler

1604, 1  dr = 4 mark

1609, 1 rdr = 6 mark

1681, 1 rdr = 8 mark sm

1712, 1 rdr = 12 mark sm

DUBBEL MYNTFOT

År 1620 fick vi dubbel myntfot i Sverige, den gamla i silver- och en ny i kopparfot. Anledningen var att det var ont om silver. Värdet på kopparmyntet sattes dock för högt och kom därför att få lägre status gentemot silvermyntet. Ny kurs fastställdes 1633.

Mellan 1644 och 1776 utgavs dessutom de så kallade plåtmynten av koppar. Metallen skulle motsvara det stämplade värdet i daler silvermynt (sm=silvermynt). De blev därför mycket tunga. Den högsta valören 1644-45 (10 daler) vägde 19,7 kg. Detta är världens största mynt.

1644 motsvarade 1 dr sm = 2½ dr km (km=kopparmynt).

Från 1665 till myntreformen 1776 var 1 dr sm = 3 dr km.

Vanligast var att affärer gjordes upp i foten kopparmynt.

NÖDMYNT

Under Karl XII:s regering utgav man så kallade nödmynt eller mynttecken som det hette. Dessa utgavs 1716-19. Avsikten var att skaffa betalningsmedel för krigsutgifterna. Varje nödmynt skulle motsvara ett plåtmynt i samma valör med vikten 756 g. De var kopparmynt med valören 1 dr sm vars metallinnehåll till skillnad från plåtmyntens inte täckte det värde som åsatts dem.

Efter Karl XII:s död inlöstes nödmynten. Innehavaren återfick cirka 50% av det nominella värdet. Nödmynten ledde med andra ord till en inflation.

Karl XII: regering gav även ut myntsedlar. De gavs ut 1716 i valören 25 dr sm och 1717 i 10 och 5 dr sm. De var egentligen obligationer, som godtogs som sedlar. De inlöstes 1719 på samma sätt och med samma reduktion av värdet som nödmynten.

MYNTREFORMEN 1776

1776, under Gustav III:s regering, genomfördes en myntreform. Riksdalern (rdr), som nu indelas i 48 skillingar (1 skilling= 12 runstycken) blev rikets huvudmynt i silverfot och kopparfoten avskaffades. Hela 1600- och 1700-talet hade präglats av de stora svårigheterna med den dubbla myntfoten.

Från 1740 fram till 1776 hade vi den så kallade sedelinflationen då sedlarna var oinlösliga.

I samband med myntreformen så avskaffades även den från medeltiden härstammande mynträkningen i mark, öre och penningar.

Myntreformen började gälla 1 januari 1777.

En ny myntenhet infördes i reformen 1776, skillingen. Den användes fram till 1855 och präglades första gången 1802. Myntet präglades i koppar and dess värde var kopplat till banco sedlarna. Därför kom myntenheten efter 1835 att kallas skilling banco.

1 rdr = 48 skilling.

Världens dyraste frimärke är det svenska 3 skilling banco gul från 1857. Åtta skilling frimärket var gult och trycktes vid ett tillfälle detta år med valören 3 i stället för 8. Tre skilling frimärket hade annars grön kulör.

Som alltid vid reformer så tar det lång tid innan det slår igenom hos befolkningen. I dagligt tal bibehölls länge begreppen daler sm och daler km.

En ny sedelinflation med oinlöslighet följde 1789-1803 och 1808/09 främst orsakad av riksgäldskontorets sedlar.

SEDLAR

Riksgäldskontoret grundades 1789 och började ge ut sedlar samma år. Riksens Ständers bank (Riksbanken) började ge ut sedlar 1777.

1803 nedskrevs sedlarna så att 1 riksdaler av Riksbankens sedlar, riksdaler banco, skulle motsvara 1½ riksdaler riksgälds (riksgäldskontorets sedlar).

År 1834 blev 1 riksdaler specie satt till = 2 2/3 riksdaler banco eller 4 riksdaler riksgäld. På sedlarna angavs alla tre räkningarna. Då 1 riksdaler riksgäld var detsamma som ¼ riksdaler specie ändrades nu indelningen av den präglade riksdalern till ½, ¼ osv.

Riksgäldssedlarna drogs sedan in 1836 och avskaffades 1846.

Från 1661 till 1834 trycktes de svenska banksedlarna på vitt papper. De första färgade riksbankssedlarna kom 1835. Från 1748 angavs valören på sedlarna även på finska.

DECIMALSYSTEMET 1855

1855 infördes decimalsystemet i vår myntsystem. Riksdaler riksgäld blev enhet under namnet riksdaler riksmynt och sattes till 100 öre.

1 rdr rmt = 100 öre

Högsta valören i silver, 4 riksdaler riksmynt motsvarade nu 1 riksdaler specie. Guldmynt hette sedan 1654 dukat och var nu värd ca: 8 riksdaler (rdr) riksmynt (rmt) eller 2 rdr specie (sp).

OBS, det var först 1855 som decimalsystemet infördes. Innan gick det 32 öre på dalern. Om något är upptaget till 2.16 daler i exempelvis en bouppteckning så innebar detta 2 daler 16 öre eller 2 ½ daler.

MYNTREFORMEN 1873

1873 genomfördes den myntreform som resulterade i vårt nuvarande myntsystem. I Sverige, Norge och Danmark blev huvudmyntet kallad krona, indelad i 100 öre. Vid omväxlingen av det gamla myntet motsvarade.

1 kr = 100 öre

1 riksdaler riksmynt = 1 krona och 1 riksdaler specie alltså 4 kronor.

Nu infördes även guldmyntsfot baserad på en (ej myntad) guldkrona om 0,403225 g guld. Guldkronorna är värdemynt medan silver och bronsmynten är skiljemynt, dvs metallen som ingår i myntet anses inte motsvara det åsatta värdet.

Vid myntreformen avskaffades silvermyntfoten.

Guldfoten avskaffades 1931 och sedlarna blev oinlösliga.

Gällande myntlag är, i skrivande stund, från 1972.

- Denna information är sammanställd 2024 med hjälp av AI samt instick från medlemmar. Texten uppdateras i den takt vi finner ny information att addera eller justera.